Romano Hangos motto
ročník 9, číslo 7
vyšlo 2007-04-16

aktuální číslo
zprávy
rozhovor
názory
anketa
přílohy
reportáž
starší čísla
redakce
odkazy
e-mail



  So pes ačhľas le Jančuske

Kada so tumenge kamav te phenel, mange vakerlas miro ňeboščiko dad, mi del leske o Del loki phuv. Ačhľas pes oda imar čirla, mek paš o kraľis Franc Jozef.
Paš o Perješis, Kukovate avri le gavester bešenas o Roma. O phuro Michalis tiž, has les panč čhave, trin čhaja the duj murša. O phureder čhaja dživnas imar romenca, jekh Perješiste, aver Raslavicate u o nekhphureder čhavo bešelas la romňaha le čhavenca tiž Kukovata, aľe imar andre peskro kheroro. Paš o Michalis bešelas imar ča dešuochtoberšengro čhavo o Jančus, the dešušov beršengri čhaj e Veronka. O Jančus has cikno, šukoro muršoro, dičholas avri sar čhavoro, ta kaj leske vareko phendžahas hoj leske imar ajci berš. Aľe e Veronka imar has šukar, štaltovno čhaj, džuvľi so šaj geľa minďar romeste.

Jekhvar ňilaje, imar sikh tosara sombatone o kham taťarlas avka, sar te kamľahas savoro upre te labarel. E Veronka peske rajbinlas e rokľa the e bľuza u o Jančus peske bigľinlas e cholov. „Ta kaj pes kiden, kaj kamen te čhivel o panč, ko tumen užarel, hološvajale!“ Kerlas pro čhave bida lengri daj. „Mamo, kamas te džal pal e Marija ko Perješis, imar nasamas odoj buter sar čhon.“ E daj phenel: „Ňikhaj nadžana, mek šaj pes tumenge vareso ačhel. A tu so lenge vareso naphenes?“ Kerlas bida the pro rom. O phuro Michalis phenel: „So me lenca kerava te jon peske naden ňikastar te phenel, ňikas našunen, mi džan, aľe jekh pre aver mi merkinen, te na mačavarginen pal o Perješis. A tu, zadikhľa pre Veronka, le muršendar tuke de smirom, bo sar na, ta le simiris ela buťi. Pozdravinen la Marija le romeha, le čhavenca a tajsa alou khere.“
O Jančus la Veronkaha doavle ki o Perješis pal diloskro štare orendar, phagerde, domurdarde le keraďipnastar. Lengri pheň e Marija len diňa te chal, te pijel u paľis vakerenas so hin nevo Perješiste the Kukovate, sar odoj dživen o Roma.
Kija raťi e Veronka geľa pal o čhaja u o Jančus pre štacija, te dikhel či vareko la fameľijarar naavela, naavľas ňiko. O Jančus pes mukhľas tele le foroha, dikhelas so hin avri thodo pal o šibi andro skľepi. Terďiľa paš e skľepa le neve kamašľenca, the dikhľa pre peskere purane, pharade. „Kola kamašľi pal e šiba hine moneki šukar, šoha man kajse naavla, mekh aňi andro suno,“ the džalas dureder. Pal o šibi dikhelas, grati pro taviben, sersamos pre buťi, the so jekh aver. Sar doavľa ki e skľepa le ancugenca, phoravlas avri o jakha, jekh uraviben has šukareder sar aver, nadžanelas pre savo ancugos sigeder te dikhel. „Jaj Devla miro, kamas bi choča jekh ajso uraviben kaj te dičhuvav avri sar manuš u na sar obervancos.“ Terďolas angle šiba the vakerlas korkoro peha: „Te bi uravas pre ma kajso šukar ancugos ta maj man elas the bareder bacht paš o čhaja. Jekhvar mange kajse kada cinava,“ gondoľinďa peske o Jančus, the džalas odijader.
Nadžanelas pre soste sigeder te dikhel. Pal o šibi andro skľepi has moneki šukar muršikano the džuvľikano uraviben u pre leste ehas zosido gad koterenca. Choľaha peske gondoľinďa: „Vareko phirel urdo sar baro raj, nadžanel rozkošistar so te kerel u amen le Romen nane so andre piri te thovel.“
Sar džalas o Jančus pale khere ke pheň, ke Marija ta imar has buter sar ochto ori. Dikhľa sar avri paš e kavehaza Zelený strom, tel o phundrade oblaki terďonas o rakle le rakľijenca. Andre kavehaza phirenas o nekbarvaleder raja, o bare chulaja, o bare statkara le raňijenca, le piraňenca. Varesave raja odoj phirnas te khelel karti vaš o bare ezera, u vareko te pijel, te mulatinel. Andre kavehavza bašavlas peskra bandaha baro romano primašis Budapeštatar o Farkaš.
O Jančus terďiľa paš e kavehavza, dikhelas phundrade mujeha sar o pincirki hordinen le rajenge o pijibena, o chabena. O lavutara bašavenas o raja pijenas, giľavenas, le primašiske rakinenas o love andro žebi, andro vonos u vareko čhivlas o love the andre bugova. O Jančus sar dikhľa so pes kerel gondoľinďa peske: „Ach Devla miro, soske nadžanav te bašavel. Vaš kajci love šaj man urarďom pindrendar dži andro šero.“
Avri, angle kavehaza terďonas o graja le hentovenca (kočararenca). Oda kočiša užarenas pre peskre chulaja, jon tiž pijenas, mulatinenas, giľavnas, čak o foros hučinlas. Sar len has čuče cakli, o raja lenge bičhavenas hinke pale pherde. Imar has šišitno o rakle le rakľijenca gele daratar khere o Jančus vaj jekhe fertaľiha geľa khere tiž. O kočiša imar has kore mate, marenas pes avka sar rukone, jekhes kočišus murdarde.
Pre aver ďives, sikh tosara avle o šingune ke Marija, ňikaske naphende aňi lav, thode le Jančuske o lanci pro vasta the ile les peha. Pre staňica pes andre leste mukle. „Phen amenge sar murdarďal le kočišis.“ O čhavo ačhiľa sar mulo, te les čhinďahas čhuraha ta rat lestar nageľahas, aľe minďar pes zbatorinďa. Achaľiľa so leha kamen o šingune te kerel. Phenďa lenge, hoj ňič nakerďa, hoj jov le kočišis namurdarďas, aľe o phandle leske napačanas. Marde les, murdarde, skaľarde, chudľa sar rikono, čhide les andre bertena u sako ďives les vičinenas pro majdros, nadenas les smirom. Maribnaha lestar zumavenas avri, kamenas kaj te phenel hoj le kočišis murdarďa jov, aľe andro vasta len nahas ňisave argumenti.
Jekh bareder šinguno diňa peske te vičhinel ole šingunen so phandle andre le Jančus the phučhľa lendar. „Sar pre oda avľan hoj o Rom murdarďas le kočišis?“ „Korkore o kočiša amenge phende,“ odphenďa leske o phandlo pale. O bareder phenel: „U hin tumen andro va sta varesave argumenti?“ „Nane,“ phenďa aver phandlo. O bareder phenel: „No u imar sam khere, tumen nane soha te dosikhavel hoj le kočišen hin čačipen. Le Romes muken khere bo jov nane ňisoske došalo, jov ňikas namurdarďas. Le vrahos roden maškar o kočiša.“
Mekh oda džives mukhle le Jančus andal e bertena avri, sar džalas khere gondoľinďa peske: „Devla miro, hijaba man phandle, hijaba man marde, aľe korkoro som mange došalo, bo našunďom mira da. Joj mange kamelas lačhes, nakamelas man ňikhaj te mukhel bo džanelas so šaj pes ačhel. Gadžo murdarďas gadžes u kamenas oda te čhival pre mande, pro Rom.“

Andrej Giňa

přečtěte si
-> Noviny ke stažení

téma

redakce
Romano Hangos/Romský hlas
vychází s podporou Ministerstva kultury ČR, vydává Společenství Romů na Moravě
Adresa redakce:
Francouzská 84, 602 00 Brno
tel.: +420 545 246 645
fax: +420 545 246 674
email: rhangos@volny.cz

vyhledávání



Radioľurnál

Radioľurnál